Me, myself and I

Ni undrar säkert om det blev nån picknick i fredags. Eller om jag helt sonika gav upp min väntan på Romeo och svepte bubblet och käkade upp ostarna? Visserligen hade jag börjat knapra på ostbrickan innan min käresta behagade göra entré, men jag väntade åtminstone med att skjuta iväg champagnekorken. Så fick jag min romantiska picknick under stjärnorna (nåväl...under spotlightsen i vardagsrummet....men ändå).

I övrigt har helgen innehållit både roliga och tråkiga ingredienser. Tråkigt är att Klas morfar är sjuk. Vi åkte till Överkalix igår och hälsade på honom och han var inte alls i form. Jag hade sett jättemycket fram emot att fika med en kompis i söndags, men sen hann vi sätta av mot Överkalix innan jag kom ihåg det.....Guldfiskminne!  Förlåt, förlåt, förlåt! Jag tyckte verkligen att det skulle bli så kul, jag fattar inte hur det bara kunde försvinna från den grå geléklumpen som ska hjälpa mig att minnas. (skärpning hjärnan!) Jag tror att vi båda var lite stressade över att åka och ...ja, ta farväl helt enkelt. Det är ju på något sätt just det vi gjorde. Det känns konstigt, men det är klart att vi lever på hoppet och vill att han ska bli bättre.

Det har varit skönt att ta långa sovmorgnar tillsammans i helgen, jag gillar att ligga kvar och mysa under duntäcket. Speciellt när det är såhär kallt ute. Vi fick ett erbjudande om att åka till Jörn och åka skidor, men det kändes inte så lockande med tanke på kallgraderna. Lördagkväll var det lite partay hos K och M. Det var roligt. Vi följde dock  inte med de andra ut.

Jag har haft en bra måndag, hunnit med mycket. Nu ska jag hoppa in i duschen, har nyss tränat och är ett litet svetto. Klas har lärt mig en massa nya övningar i helgen. Det är bra att han är där nere och får prova på många nya träningsformer. Funderar på att kika lite på Filip och Fredrik och kanske käka nåt lite kex med cambozolaost....ninjagott!

Ciao!